Julen närmar sig
Jag har lite ångest för det här med julklappar i år. Vi har ju inte varit så intresserade av att ösa grejer över våra barn och har en tanke med det, nämligen att presenter vid födelsedagar och jul ska vara något särskilt. Om man får presenter hela tiden är det ju lätt att man inte uppskattar presenter. Dessutom tycker vi att barn idag har så sjukt mkt grejer i onödan.
Nu när Lovis börjar bli större inser jag dock att det är en del grejer som hon inte har. Det är ju inte något hon kanske lider av egentligen men jag kan ibland fundera över om det är grejen att inte handla som är problemet, att vi inte tänker på vad vi borde handla eller om det är en ekonomisk fråga. Gudarna ska veta att ekonomin har haltat ganska länge nu, med tanke på dessa ständiga föräldraledigheter och frånvaro av lön etc.
Tex springcykel. Det är väldigt många på Lovis förskola som har en springcykel och hade redan i somras. Men det är ju en ganska stor investering så det känns som att det borde vara en bra present. I 3 års present tänker jag då, men då kanske hon egentligen är för liten? Eller så kanske det känns helt onödigt, eftersom vi har en trehjuling som hon visat rätt ljummet intresse för. Plus att vi har inte varit såna som gått ut och cyklat heller. Åh, jag vet inte.
Jag tänkte också att en sån där kassaapparat kanske vore kul med pengar och varor etc. Men då sa sambon att "kommer hon verkligen fatta grejen, vi betalar ju inte så i kassan" och det har han ju rätt i. Vi blippar och drar kortet. Känns kanske lite överflödigt.
Ja, ni förstår. Jag kan inte låta bli att tänka på allting hon inte har. För vi har inte proriterat att handla sådant sen Max kom.
Så jag får ångest över det här med julklappar för i år har vi bestämt att vi faktiskt ska köpa till barnen. Vi har inte gjort det tidigare år, det har inte behövts. Men vad ska vi då handla???
Till lilleman är det inte lika viktigt dock, han får väl nåt praktiskt eller så. Han måste få något från oss om Lovis ska få, annars kommer hon tycka det är konstigt.