sarposbaby

Här rullar livet på i maklig takt. Vi har samma lika varje dag ungefär. En dag ser numera ut såhär:

Någon gång mellan 06 och 07 vaknar lilleman och är på gott humör. Närmare 07 vaknar storasyster och fadern tar barnen. Jag försöker sova ibland (om natten varit körig) eller så äter jag frukost med familjen, det är lite olika. Efter frukost sitter Lovis på toaletten och borstar tänderna och klär på sig. När även Max fått kläder på sig så brukar det vara dags för pappan att gå till jobbet, ungefär kl 08.
När det var vinter och det tog 700 år att få på barnen kläder började jag DEN STORA PÅKLÄDNINGEN vid typ 5-10 över men nu är det ju mycket lättare så vi fördriver tiden fram till ca 25 över och sen sätter vi fart. Går hemifrån typ tjugo i och sen är det förskola för Lovis.
Nuförtiden somnar Max inte förrän vi faktiskt lämnat av henne, vid 09, men sen sover han oftast 1,5 timme.
Vad vi hittar på om dagarna är olika. Ibland går vi hem och sover och ibland går vi ut och promenerar och ibland åker vi bilen till någon kompis eller en galleria och shoppar.
Kl 11.30-12 äter han iaf en burk mat (eller hemgjord om vi är hemma) och sen sover han igen oftast någongång mellan 13-14 i ca en timme.
Kl 15 hämtar vi Lovis och går till parken tills hon tröttnat. Nu vill Max också krypa omkring så det får han göra för det mesta men det är lixom lite jobbigare när man har två barn på marken att hålla reda på, det är enklare om han är nöjd i ERGO'n eller i min famn. Om vi gör något efter förskolan försöker jag att inte vara hemma före 16.30 för då blir det så mycket "dötid" hemma.
Sen vid typ 17 lagar jag middag och vi äter.
Efter maten är det dusch/vattenlek tills Lovis tröttnat. Numera kan också lillebror vara med för duschstolen är upptagen =)
Sen sitter hon på toaletten och vi tar på pyjamas och går till soffan och tittar på TV. Vid 18.30-19 får hon välling och sen har jag som deadline att hon ska vara i säng 19.30. Vid 19-tiden får Max välling och så lägger jag honom. Nu har han ju börjat ställa sig upp och ramlade ur vaggan häromdagen så den är puts väck. Vi har funderat länge och väl på vad vi ska ha för lösning men inte kommit fram till något så för tillfället har vi resesängen i vårt rum där han sover.
Efter att jag ruttnat på att sitta utanför hennes rum i två timmar och bli irriterad och trött så har jag nu börjat med att lägga henne med orden "nu är det dags att sova, godnatt och sov så gott" och ingenting annat. Första kvällen fick jag springa in till henne kanske 100 ggr i 1,5 timme men andra kvällen tog det kanske bara 30 minuter och sen dess har det tagit typ 15 minuter ungefär. Så det är ju verkligen ett framsteg!
Sen sover han till typ 21 och äter lite tutte och sen har nätterna faktiskt förbättrats enormt så han äter kanske 3 ggr/natt nu (mellan 24 och 6).

Så ser vår vardag ut just nu.

Max har börjat ställa sig upp mot saker men han vet ju inte hur han ska sätta sig ner igen och har inte fattat att han kan röra sig i sidled längs med sakerna än så just nu är det rätt så frustrerat på hans håll. Han vill inte heller att jag ska gå ut ur rummet eller att han ska leka själv på golvet, han vill vara mycket i ens famn och klättra. Det är en riktigt "gnäll-period" just nu med andra ord eftersom han inte kan allting som han försöker.

Lovis är upp och ner i humöret. Hon får jätteutbrott över småsaker och kan grina i en halvtimme om något är det minsta fel. Det är ju inte alltid så lätt att förstå vad som är "rätt" så det kan bli många utbrott på en dag. Särskilt om hon är hemma (läs: helger) så känns det som att jag gör inte annat än tröstar och försöker förstå och vara bestämd och jag vet inte allt vad man gör för att det ska bli bra. Hon har börjat drömma lite mardrömmar och tycker saker är läskiga, typ myror och hål och annat som också är svårt att förstå ibland. Toaletträningen går bra, det har blivit en rutin på morgonen och vi försöker sätta även rutinen på kvällen efter duschen. Ibland säger hon till men oftast är det vi som frågar om hon vill gå. Vi har haft en del olyckor men det hör ju till.

I veckan som kommer har vi en massa kul att se fram emot. Igår var vi hos farmor och grillade i kolonistugan med alla kusinerna. Mycket kul tyckte Lovis som älskar att leka med sina kusiner! Imorgon ska vi åka på koutsläpp med extramoster och hennes barn o så ska vi titta på en kompis nya hus. På söndag åker vi till landet i en vecka och kattvaktar, vilket ska bli riktigt mysigt om bara vädret blir fint. Vi ska få grillgäster på tisdag och fredag så det blir mysigt och så ska vi till äventyrsbadet på simhallen en dag och så får vi se om vi hittar på något annat skoj också.

Hoppas ni får tid att njuta av våren också!

Får verkligen hoppas att den håller i sig lite längre denna gång!

Idag har varit en fin dag. Jag har varit en god mor och vi har bara haft roligt ihop. Det är så kul nu när lilleman kan krypa och vara med mer! Lovis vill att han ska vara med och leka och är väldigt mån om att han ska vara glad och ha roligt. Visserligen får han några smällar och tjuvnyp här och där men det får man väl räkna med antar jag. Han är rätt ståndaktig tror jag. De har duschat tillsammans någon gång och sådär, det tyckte de var superroligt båda två och mamman hade fullt fokus åt ett håll istället för att vara splittrad mellan duschande barn och ivägkrypande barn. Det ska vi verkligen göra om! Vi har en duschstol som står och väntar på Max nere i källaren så den får nog komma upp nu.

I helgen var vi en kompis och det var 5 barn med som stojade, stökade, grät, skrattade, lekte och hade allmänt roligt ihop. Kaos och kärlek! =)
Spontant åt vi middag där också. Himla trevligt det där med spontanmiddag tycker jag! Idag blev vi också bjuda in på spontangrill men det var inte läge riktigt idag. Dels hade vi lite att göra hemma och dels så var det inte så passande. Men grill! Bara att bli inbjuden att grilla ger ju hopp om att våren är på intåg!

Jaha, vad hade jag att säga idag? Ingenting.

Max hade för övrigt allt godkänt på 6 månaders kontrollen. Han har idag också börjat ställa sig upp mot saker så hej och hå, här går det fort minsann! Dags att ta fram lära-gå-vagnen antar jag...

Men oh my god, vad jag blev glad nu! Gick in och kollade vår köplats till förskolan för lilleman och den är nr FEM. Hoppet lever med andra ord om att vi slipper ha ångest över att inte få plats. Fem ynka platser kan de väl vaska fram genom omfördelning av barn och nån flyttar och sådär. Det är ju förstås inte hugget i sten ATT han kommer in men han har iaf inte könr 35.... Syskonförtur förstås och det tackar vi för!

Idag blir alltså MAX 6 månader.
Han kan:
KRYPA. än så länge går det inte så fort och inte så långa sträckor men ändå
ÅLA. här går det fort dock, han glider fram som en amerikansk soldat på boot camp
ÄTA MAT. det går sådär och jag är så långsam. Hur gör alla andra människor lixom. Det var likadant med Lovis, vi glömmer bort vissa dagar att ge mat och han har än så länge bara fått typ grönsaksmos. Men nu är jag lite mer peppad att laga mat igen.
GREPPA saker. Och gärna stoppa ALLT, ALLT i munnen
RASERA ett torn av klossar. Det är kul
SKRATTA. typ varje gång han ser storasyster och numera kiknar han av skratt =)
SITTA. det är helt nytt, han har precis börjat sitta en kort stund utan stöd. Men han kan inte sätta sig själv ännu, det blir bara halvt uppe i liggande pose.

Inte vet jag vad han ska kunna vid det här laget, vi ska på läkarbesök på måndag på utvecklingskontroll 6 månader så då får vi se vad han "ska" kunna.

Jaha, verkar som att en ny sömnlös period vankas....
Min lillskit sover ju alltid dåligt men det är mer eller mindre. Nu har vi haft en period när det har varit mindre dåligt (dock inte helt bra...) och han har sovit lite fasta tider. Senaste dagarna verkar detta som bortblåst så jag inser att nu kommer väl en ny fas då med dålig sömn. Suck.

Jag blir så avundsjuk på alla två-barns-morsor som bara "jamen jag är så tillfreds och lycklig och i harmoni med livet". I mitt liv ser det inte riktigt ut så.
När jag hade ett barn var jag en ganska bra mamma tycker jag om jag får säga det själv. Jag lagade mat som var bra, jag tänkte på vad hon stoppade i sig och jag var lugn och förstående och pedagogisk. Nu bara jaha, ge mig det som går snabbt och lätt och minsta möjliga ansträngning så vi åtminstone får nånting i magen. Och alla goda föresatser om pedagogiska leksaker, stunder och så vidare bara flög sin kos. TV, jajemän! Mc Donalds, jajemän! osv, osv.

Nu känner jag dock att jag måste börja sätta någon slags rutin för hur jag vill att min familj ska vara. Och vad är då viktigt för oss vuxna att våra barn lär sig? Det är ju sånt man kan fundera på och det gör jag just nu.

Det som jag vet att även sambon tycker är viktigt är detta (sånt vi pratat om):
- vi vill vara en familj som rör på sig mycket i naturen
- vi vill vara en familj som tänker på vad vi stoppar i oss och hur

Just nu känns det som en utopi. Hur har vi tänkt, lixom? När ska vi ut och röra på oss? Kl 21 när pappan är hemma? Nja, känner mig inte helt sugen på det.
Det jag tänker är att man kanske inte ska ta på sig för stora projekt. Om man vill förändra sin livsstil så kanske det inte går över en natt, det finns ingen "quick fix". Man får börja med små medel. En sån sak vi har börjat med är att tänka på våra matinköp, vad är det som hamnar i varukorgen? Det här är en jättestor och jobbig grej för mig eftersom jag är inprogrammerad att tänka "billigt, billigt, extrapris, bra att ha, stoppa i frysen och spara". Nu försöker jag att inte handla sånt vi inte behöver (svårt!) och följa en inköpslista. Det kommer att bli både billigare och nyttigare för oss är jag helt övertygad om.

Ja, tiden går hörrni. Snart är det sommar! Fyllde i föräldrapeng nu till juli - min sista dag hemma med lilleman hos F-kassan blir 31 juli. Sen tar fadern över. Augusti ska jag ta semester och vara hemma med storasyster istället. På det viset får fadern en hel lön i juli och det blir bäst rent tekniskt för oss. Herregud, massor att väga in när man ska vara hemma med barn. Apropå det så får vi jämställdhetsbonus för 2010 - 6700 kr! Bara för att båda varit hemma. Är det inte toppen?! =)
Deklarerade idag också och jajemän, pengar in för både fadern och mig. Så nu kommer kulorna att rulla in här! Det är väl på tiden kan jag tycka. Tyvärr går alla pengar till sambons körkort så det är ju inget lyx som kommer att ske för dessa pengar men körkortet kommer göra vardagen lite lyxigare å andra sidan när han kommer hem typ en hel timme innan han annars kommer hem. Så det ser vi fram emot.
Nu har han fått i uppdrag att boka något typ av körkortsintensivkurs senast sista april. Hoppas det blir av bara!

Idag köpte vi säng till Lovis. Det blev en IKEA-variant. VI önskade oss bidrag till det i 2 årspresent. En del kan ju tycka att hon legat i spjälsängen lite väl länge och det må ju vara hänt men det har å andra sidan underlättat för mig denna vinter. Plus hon har inte klättrat ur egentligen förrän nu. Någon enstaka gång har hon tagit sig ur men nu är hon på och klättrar hela tiden så det var dags. Vi hade tänkt köpa en 80x200 m säng så att man även kan använda den som gästsäng men det blev en helt vanlig juniorsäng istället. Känns bra! Det får inte plats så mycket i det där lilla rummet och med tanke på att lillebror snart flyttar in också så måste vi tänka på storleken.
Så nu ska jag återerövra tiden på kvällen är tanken! Hon accepterar ju inte att vi går ut, vill att vi sitter där inne och nattar. Det är inte helt optimalt dock så jag skulle verkligen vilja få till en rutin som går ut på att hon stannar i sängen och jag kan sitta i vardagsrummet. Vi får se hur det går.

I dagsläget har jag iaf tagit tillbaka två områden i livet: trapphuset och min egen säng. Lovis går numera själv uppför trappan. Vi hade en veckas dust om detta när hon vägrade gå och jag vägrade flytta på mig. Det gick bra och nu går hon själv. Max sover numera i vaggan under nätterna och han somnar dessutom där i ! Med napp och filt går det bra att somna själv. Hurra, vilket framsteg! Han somnar typ vid 20-tiden (men det är inte riktigt fast ännu, ibland blir det 19 och ibland är han vaken 19-21) och så vaknar han runt 06 (någon gång mellan 05.30-06.30). Det är ju inte OK. Vad hände med att sova till 9 lixom??

För tillfället så ålar lilla barnet och försöker lära sig krypa. Han lixom "crawlar" på golvet om man lägger en leksak framför honom. Det är MYCKET missnöje i samband med detta, han vill bara framåt framåt framåt.
Storasyster är på väg in i någon trist fas tror jag för det har varit två dagar med ständiga konflikter. Jag känner mig dock lite bättre rustad att ta dessa fighter för tillfället.

Kanske har det med det härliga vårvädret att göra??? =)

Här kommer en liten glimt av det vi gjort i det svarta hålet som var vinter:

Lovis fick vattenfärger i julklapp så det har vi provat här hemma till hennes förtjusning!



Vi åkte pulka ett par gånger. Bilden nedan är tagen på landet där Lovis provade att åka snowracer (fast bara på plan mark). Till en början var hon skeptisk men sen tog det sig och blev riktigt kul!



När Lovis fyllde två år fick hon nya, fina kastruller till sin spis av mamma och pappa. Hon fick även en pippi-plånbok att stoppa sina kort och pengar i samt en dockvagn. Hon gillade alla tre presenterna!



Max har börjat med smakisar. Nedan är den första portionen gröt.

...när jag ser tillbaka på den här vintern så kan jag lixom inte minnas nånting typ. Allting har bara försvunnit i ett svart hål av sömnbrist, irritationsmoment, 2-årstrots och så vidare. Vad hände med att ha roligt och njuta av sin föräldraledighet egentligen? Tror att det hade varit enklare om man inte varje dag var tvungen att gå och hämta kl 15. Att ha den stressen varje dag gör ju att man inte hinner med någonting typ. Och sover vi en stund så hinner man ju inte med någontingannat den dagen. Jag har två jättefna barn som jag vill njuta lite av också, inte bara klaga på, men det är svårt när det är som tyngst. När jag återigen ska försöka få tvååringen att sluta slåss eller kasta saker, när jag återigen ska försöka få en missnöjd bebis glad igen, när jag återigen ska försöka laga mat samtidigt som tvååringen springer omkring och bebisen gnäller, när jag återigen ska försöka lägga tvååringen samtidigt som bebisen gallskriker. Alla dessa moment som är vardag är svåra att genomföra dessutom när man har sovit typ tre tim/natt sen oktober.... Vissa nätter blir det inte mer än 3 timmars sömn och då pratar vi ju inte sammanhängande sömn tyvärr. Andra nätter kanske jag lyckas komma upp i 6 timmars sömn. Det är sjukt hur mkt man tänker på sömn när man inte får sova. Varje vaken minut typ. Det har verkligen lagt en filt över mig och fått min värld att bli lite suddig i kanten. Jag har haft huvudvärk, blött näsblod, gråtit, agerat förvirrat och allt möjligt som man säkert kan häröra till sömnbrist. Det märkligaste är ändå att alla mina vänner fattar grejen och kommer med alla möjliga snälla förslag på hjälp och stöttning. Men fadern verkar inte riktigt förstå, han tycker jag överdriver ofta. Jag har slutat be om att få sova (sådär snällt som man beter sig i vanliga fall), jag bara lämnar de när tillfälle ges och går och lägger mig. Det är lättare så, haha. Nåja, ingen skugga på honom. Han kan ju faktiskt inte förstå, han är ju inte hemma med barnen som jag är. Men det kanske är det som är problemet, haha! Vi har i alla fall inte långt kvar tillsammans hemma jag och barnen och jag vill som sagt njuta lite också! jag hoppas det vänder snart, att det blir lite mer sömn och lite mer mys. Lilla barnet har kommit in i fasen när han inte NÅR saker och ting. Han rullar och ålar omkring på golvet men han NÅR ju ingenting. Så missnöjet är ständigt på lut om jag inte hjälper honom. Han har börjat med smakisar. Jag har än så länge kokat potatis samt gett honom köpt gröt. Ska prova skrädmjölsgröt tänkte jag, vi får se hur det funkar. Ska försöka laga så mkt mat som möjligt även till honom men jag misstänker redan nu att det blir mycket mer köpemat för denna lilla knodd. Tiden, mina damer och herrar, tiden! den räcker inte till. Han skrattar och skiner upp när han får syn på storasyster. Han älskar hoppgungan. Varje dag springer han omkring i sitt gåbord och han börjar få till det nu, hur man styr. Han sitter i matstol när vi äter middag. Allt det här har han ju typ gjort i en månad men jag har ju inte hunnit skriva nånting här. Stora barnet pratar och pratar och pratar. Hon kan sjunga olika sånger utan hjälp (alltså utan att man sjunger med), tex blinka lilla stjärna. Hon leker med de andra barnen på förskolan, lixom lite mer tillsammans och inte bredvid. Hon känner igen olika platser (typ när vi kommer med bilen till mormor Laila vet hon var hon är) och mormor. Den mest använda frasen just nu är "jag kan inte" eller "jag vill inte". Så, vi får väl se när dimman lättar nästa gång och jag hinner skriva en rad. Jag skulle gärna vilja skriva lite oftare!!

Min stora tjej har fyllt två år. Tänk att hon blivit så stor!

När lilla barnet precis hade kommit till världen så var jag lixom tvungen att hitta på någonting efter förskolan för att orka med att ha båda barnen. Helt enkelt köra slut på stora barnet och "fördriva" tiden fram till maten. Nu för tiden håller inte det eftersom hon är så trött efter förskolan och behöver lite lugn och ro. Jag får inte panik av tanken att vara hemma längre heller, stressen över det är helt borta. Jag skapade en massa onödig stress över det till slut och nu tycker jag det är skönt att gå hem direkt efter förskolan och bara pusta ut och vara tillsammans. Så just nu ser vårt liv ungefär ut såhär: Lovis vaknar och gör morgon med fadern och efter en stund (beroende på lilla barnet eller aktivitet för dagen) stapplar jag ut och klär på mig i all hast innan han går till jobbet. Sen klär jag på Max och ammar och sen är det påklädning av ytterkläderna och så går vi. Efter lämning går vi hem eller vidare till vad dagens aktivitet nu må vara. kl 15 är det dags att hämta och då går vi hem. Då sover oftast lillebror och vi får en liten stund tillsammans bara jag och Lovis innan han vaknar. Nu för tiden orkar hon inte vänta på maten så vi äter vid 17-17.30 och sen duschar hon om hon vill och hur länge hon har lust och sen sätter vi på pyjamas och borstar tänder och läser saga och äter välling och sen hopp i säng. Det är här vi inte har någon rutin för i vilken ordning vi gör allt. Jag tänker mig att det bör se ut ungefär såhär (vilket jag provade ikväll...) 18.30 välling i soffan med en saga, borsta tänder och sen hopp i säng ungefär 19 och lyssna på lugn musik och somna. Det gick ganska bra ikväll så det kanske är något vi får fortsätta med. Men jag tror att när hon får sin barnsäng så måste vi ändå göra om för då vill man ju avsluta i sängen lixom. Nåja. Idag har varit en bra dag. Idag har jag varit hos en kollega och ätit lunch, fikat och snackat skit. Det var två mammalediga kollegor där som också är tvåbarnsmammor (men med något äldre barn) och vi pratade om hur allting är och vad man själv orkar/inte orkar och så vidare. Ventilerade lite helt enkelt. Tiden gick så fort så plötsligt var det dags att åka och hämta barnet på förskolan. När vi hade ätit mat och Lovis duschade så ringde farmor och erbjöd sina tjänster som barnvakt på lördag. Bara sådär! Och med övernattning också. Vilken dröm! Och vi har inte blivit osams en enda gång idag så det har verkligen varit en bra dag. =)

ja, hörrni. Det här med två barn inom två år är en mycket trixig historia. Särskilt om man har barnen mycket ensam. Just nu är jag helt dränerad känner jag. Orkar ingenting. Jag vet inte om det beror på att det varit en tuff vecka med avliden katt, spiralinsättning, mycket saker att göra på dagarna och lite tid att sova; eller om det bara är tufft i största allmänhet. Eller om jag helt enkelt inte är skapt för detta? Har märkt att jag just nu har stunder då jag är en sån där mamma som jag verkligen inte vill vara och skäller på mina barn. Det är typ det värsta jag vet. Skäll. Som att barnen fattar varför man skäller, inget konstruktivt kan nånsin komma ur det. Jag vill vara en förstående och förlåtande mamma som alltid har tid och alltid kan förklara för barnen på ett pedagogiskt sätt. Men hej, det kan ingen orka med så det förstår jag är orealistiskt. Dock hade det ju varit trevligt om man åtminstone kunde vara lite snäll och glad och pigg emellanåt. Får försöka ta mig i kragen och orka lite mer nästa vecka. Denna veckan kan få vara en skitvecka så tar vi nya tag nästa gång!

Det går sådär men nu verkar det iaf funka. Jag tänker börja det nya året med att försöka återerövra min säng. Nu ska vaggan bli som lillemans andra hem. Hittills har han inte varit ett dugg intresserad av att sova i egen säng o jag har väl inte orkat ta fighten riktigt. Men nu är han snart tre månader så nu får det bli ordning på torpet! Det är ju inte någon brådska egentligen men jag blir nedkräkt, svettig och börjar få ont i ryggen. Så nu får det räcka. Julen har varit bra för övrigt. Vi har firat med familj o släkt och haft så mysigt även om julkänslan kom sent i år. Lovis har haft den goda smaken att ta sovmorgon hela jullovet och sovit till halv nio-nio varje dag. Jag har inte varit sen att haka på och Max har varit bussig nog att även han ställa upp på att sova. Så det känns som att vi är ikapp nu. Huvudet är lite lättare nu o jag kan tänka klart. En förbättring med råge alltså. Nu åker vi till landet och firar nyår med farfar och fastrar!

Inte riktigt men samtidigt på ett sätt. Den här "första tiden" med bebis känns som att den är över och att vi har vant oss vid att lillebror är här. Men samtidigt så bjuder barnen på andra utmattningsmetoder som gör modern i fråga helt slut. Därav den något dåliga uppdateringen. Lovis var dessutom sjuk förra veckan vilket gjorde att jag sov uruselt och inte fick vila på dagen heller PLUS att vi då hamnade en vecka efter i julplaneringen = extra mycket att göra denna vecka. Det i sin tur har betytt lite dåligt med sömn även denna vecka.
Men nu är det jul vare sig vi vill det eller inte och jag tänkte ägna mig åt att försöka sova mest. Och leka med mina barn. Och bli en kul och snäll mamma igen, inte en som lite trött försöker halvhjärtat.
Imorgon är det hemmadag iaf, ska städa och fixa. Man kan inte tro att vi ska ha gäster om 2 dar med tanke på hur här ser ut... och ska försöka vila lite för sen är det ju uppesittarkväll med julskinkskokning, revbensspjällstillagning, julvörtsbakning osv... då blir det inte mycket sömn heller!

Haha, hela inlägget handlar om sömn. Ni förstår min mentala status just nu va?

Vi har fått till en hygglig morgonrutin nu iaf, det är skönt! Den ser ut ungefär såhär:
Lovis vaknar (oftast runt 7 men ibland tidigare) och pappan i hemmet går upp och grejar med henne. De äter frukost och klär på och leker lite tills jag och lillebror kommer upp vid ca kvart i åtta.
Jag hinner fixa mig själv innan fadern går hemifrån och sen är det påklädning av Max och amning som gäller. Under tiden läser jag och Lovis bok eller tittar på Pippi. Efter matstunden är det ytterkläder på och sen tar vi oss till förskolan på ett eller annat sätt. Har vi lite halvbrådis tar vi syskonvagnen, har vi mer gott om tid tar vi vagn + ståbräda och har jag planerat in någon utflykt efteråt tar vi bilen.
Vi lämnar storasyster på förskolan och sen ligger hela dagen framför oss. Eller i alla fall fram till två.

Just nu är storasyster inne i en utvecklingsfas tror jag. Hon har växt (över en natt verkligen) en storlek, pratar hur mycket som helst och testar oss hela tiden. Mest mig men det är ju för att jag är den som är hemma mest. Hon gör allt som hon vet att hon inte får, hon får raseriutbrott, hon skrattar när jag säger nej och så vidare, och så vidare... Phu, det är tur att utvecklingsfaserna går över någon gång och man får pusta ut en stund innnan nästa tar vid. Men det känns låååångt dit just nu.

Lillebror har vuxit till sig. Vi var på BVC i onsdags och nu väger han 5,2 stolta kilon. Han följer sin kurva så fint så. Igår tänkte jag att vi äntligen skulle göra ett försök med vaggan så jag kan få börja sova ordentligt igen. Det var kanske inte den bästa dagen för det eftersom vi hade haft väldigt mycket folk här så han var väl överstimulerad eller nåt. Han ville bara sova PÅ mig och jag var rätt mör själv så vi sköt upp försöket lite. Det får bli när det passar bättre!

i den här familjen har vi inga rutiner än så länge. Det kanske beror på att de nya tiderna på förskolan som Lovis numer har att rätta sig efter började i måndags. Det vill säga, det är nu man får känna på hur det kommer att vara framöver. Man har alltid två tider att passa varje dag, kl 9 och kl 15.

Hittills går det bra. Det enda jag har märkt är att stora barnet vägrar sova på kvällarna. Det spelar ingen roll om vi sitter där inne eller sitter ute och går in då och då. Hon börjar grina så fort jag säger ordet "sova". Det känns ju som en väldigt dålig trend.

Själv har jag blivit beroende av en bytarsajt på Facebook, blir typ sur om inte barnen sover så jag kan hänga där på kvällarna. Haha, helt sjukt. Har hittills bytt till mig lite nya kläder till lilla barnet och ett par skor till mig. Har bytt bort tre böcker mot te och ska eventuellt hämta en kaffebryggare i nästa vecka. Ni hör ju! haha, jag blandar högt och lågt.

Ja, herregud vad tiden går! Idag fyller lillebror 1 månad redan, jag förstår inte var tiden tog vägen. Det är så stor skillnad mot när jag var hemma med Lovis. Med henne hade jag det rätt besvärligt med att vara hemma och göra ingenting de första 5-6 veckorna, jag kände mig ensam och ynklig och hade svårt för det här med mammalivet. Den här gången har tiden bara försvunnit och jag hinner knappt med att tänka på om det är besvärligt eller bara härligt att vara hemma. Jag bara är. Det kanske är bra iofs?
Det är många saker som är annorlunda med barn nr 2. Man är ju mycket mer avslappnad vad gäller bajs, magknip, skrik, utveckling, vikt, färg och form. Man bara "jaha, nu har han visst vuxit 1 kg på en månad, det är säkert normalt", "jaha, nu skrek han visst en kväll igen men det går ju över om ett par månader", "jaha, har han blivit 5 veckor och kan börja titta på saker?" "jaha, börja med napp efter en vecka är väl okej", "jaha, skulle man vänta mer än en vecka med babysitter?" och så vidare i all oändlighet.
Med första barnet var man ju på allting hela tiden och funderade på saker och ting. Om saker var normala. Om man fick börja med det och det. Om man skulle amma var tredje timme. Om man skulle byta blöja varje gång man hörde en prutt. Om.... och så vidare i all oändlighet.

Apropå att tiden går så är det ju snart jul, det är typ bara en månad kvar! Vad ska man då önska sig till en tvåmånaders? och till en tvååring?
Nu skriver vi en liten önskelista så får vi se vad vi kommer på....

LOVIS:
allt med PIPPI Långstrump
sagor på skiva
pyjamasar storlek 86
BRIO-spis
leksaker till spis (typ kastruller, mat etc)
strumpor storlek 21
penslar och färg
pysselgrejer
påslakan och lakan
gardiner
pulka
bestick och tallrik
"tillbehör" till docka

MAX:
strumpor (typ 15?)
napp 0-6 månader silikon MAM
babygym

Ja, det var ungefär det jag kom på. Stackars barn.