sarposbaby

Här är väl de allra vanligaste genusfällorna (bortsett från barnet/uppfostran/föräldrafällor som vi redan avhandlat).

MATEN
Min kära sambo har alltid varit bättre på att laga mat än mig och har stått för den delen av hushållet från dag 1 i princip.  När jag var föräldraledig kände jag dock att det var enklare om jag lagade maten så då försökte jag mig på lite grann. Nu när han är hemma har han helt och hållet tagit över det igen.
Vad gäller inhandlandet av mat så är det oftast jag som storhandlar. Dock händer det mycket mer sällan nuförtiden sen vi fick en stormarknad precis runt hörnet. Så de senaste ett och ett halvt åren är det den som har varit hemma med barnet som har handlat egentligen.

TVÄTTEN
Vi har nog alltid delat lika på tvätten. Inget "jag tvättade sist, nu är det din tur" utan vi har tvättat tillsammans för det mesta. Vi har haft tvättmaskin hemma om vartannat men när vi inte hade det så hjälptes vi ofta åt i gemensamma tvättstugan med att vika och hänga och sånt. Nu har vi tvättmaskin hemma igen (praise the lord!!) och det funkar bra. Vi tvättar nog ungefär lika ofta och hjälps åt med hängning och vikning.

DISKEN
Det har aldrig varit något problem här heller. Vi har ungfär samma tröskel vad gäller disk. När vi inte hade diskmaskin var det ofta diskhögar men vi tog nog ungefär lika mycket ansvar. Nu när vi har diskmaskin igen (praise the lord!!) är det inget problem. Det enda som inte diskas är ju stora otympliga saker och stekpannor och sånt och där kanske jag är lite sämre på att ta tag i det än min sambo ska erkännas.

STÄDNINGEN
Här är vi nog oense om hur vi ser på det här. Jag har betydligt lägre tröskel (tycker jag iaf) vad gäller städningen än min sambo. Och då menar jag vardagsstädningen, dvs dammsugning och plock. Jag får panik när det är alldeles för stökigt och försöker åtminstone hålla undan hyfsat. Min sambo tycker å andra sidan att jag har många saker som jag sprider omkring mig (vilket är sant) och att jag på det viset skräpar ner mer än honom.
När vi storstädar gör vi det alltid tillsammans och jag erkänner direkt att jag är kanske inte lika noggrann som min sambo. Han går all in med städtrasan i hand. Jag är lite mer lat och har svårt att slutföra projekt om jag börjar tröttna (ex tvätta kakel är inte så kul i längden...)

LAGA/BORRA/FIXA
Här är vi sjukt ojämställda. Jag lagar/borrar/fixar inte, det gör min sambo. Ibland tänker jag att jag borde bli bättre på att göra såna här saker men när det väl ska göras så är det ändå alltid han som gör det.
Saker som ska sys tar min mor hand om men jag har nu blivit med symaskin så jag hoppas att jag ska komma igång med det snart.

INREDNINGEN
Jag har betydligt lättare att gå och spontanshoppa till hemmet. Om det är större saker som ska investeras så hjälps vi självklart åt med planering, inköp etc. När det ska skruvas ihop möbler är det alltid min sambo som gör det. Om det handlas fina kannor, brickor eller dylika ting är det alltid jag som gör det.

BILEN
Den sköter jag, av den enkla anledningen att det är jag som har körkort. Jag tar den till tvätt, besiktning, service, ringer verkstad, försäkringsbolag eller vad det än må vara. Här är det väl också ganska ojämställt kan man säga men det är ju å andra sidan orimligt att min sambo ska behöva rodda med det när han inte ens kan köra den.

SLUTSATS
Jag tycker vi är jämlika i vår vardag för det mesta. Jag tror inte vi tjafsar så mycket om såna här saker. För min del gör det inget om jag tar ut soppåsen tre gånger i rad och han tar disken tre gånger i rad eller tvärtom. Vi har ungefär samma syn på det här med hemlivet och ingen av oss känner sig förfördelad eller ojämlik (tror jag iaf). Det skrivs ju spaltmeter om de ojämställda familjerna och manligt och kvinnligt hit och dit och jag känner oftast inte igen mig i de beskrivningarna. Men det kanske är för att jag inte tycker det är viktigt att vi tar ut soporna varannan gång å andra sidan...