det är vår nu igen
Får verkligen hoppas att den håller i sig lite längre denna gång!
Idag har varit en fin dag. Jag har varit en god mor och vi har bara haft roligt ihop. Det är så kul nu när lilleman kan krypa och vara med mer! Lovis vill att han ska vara med och leka och är väldigt mån om att han ska vara glad och ha roligt. Visserligen får han några smällar och tjuvnyp här och där men det får man väl räkna med antar jag. Han är rätt ståndaktig tror jag. De har duschat tillsammans någon gång och sådär, det tyckte de var superroligt båda två och mamman hade fullt fokus åt ett håll istället för att vara splittrad mellan duschande barn och ivägkrypande barn. Det ska vi verkligen göra om! Vi har en duschstol som står och väntar på Max nere i källaren så den får nog komma upp nu.
I helgen var vi en kompis och det var 5 barn med som stojade, stökade, grät, skrattade, lekte och hade allmänt roligt ihop. Kaos och kärlek! =)
Spontant åt vi middag där också. Himla trevligt det där med spontanmiddag tycker jag! Idag blev vi också bjuda in på spontangrill men det var inte läge riktigt idag. Dels hade vi lite att göra hemma och dels så var det inte så passande. Men grill! Bara att bli inbjuden att grilla ger ju hopp om att våren är på intåg!
Jaha, vad hade jag att säga idag? Ingenting.
Max hade för övrigt allt godkänt på 6 månaders kontrollen. Han har idag också börjat ställa sig upp mot saker så hej och hå, här går det fort minsann! Dags att ta fram lära-gå-vagnen antar jag...
Idag har varit en fin dag. Jag har varit en god mor och vi har bara haft roligt ihop. Det är så kul nu när lilleman kan krypa och vara med mer! Lovis vill att han ska vara med och leka och är väldigt mån om att han ska vara glad och ha roligt. Visserligen får han några smällar och tjuvnyp här och där men det får man väl räkna med antar jag. Han är rätt ståndaktig tror jag. De har duschat tillsammans någon gång och sådär, det tyckte de var superroligt båda två och mamman hade fullt fokus åt ett håll istället för att vara splittrad mellan duschande barn och ivägkrypande barn. Det ska vi verkligen göra om! Vi har en duschstol som står och väntar på Max nere i källaren så den får nog komma upp nu.
I helgen var vi en kompis och det var 5 barn med som stojade, stökade, grät, skrattade, lekte och hade allmänt roligt ihop. Kaos och kärlek! =)
Spontant åt vi middag där också. Himla trevligt det där med spontanmiddag tycker jag! Idag blev vi också bjuda in på spontangrill men det var inte läge riktigt idag. Dels hade vi lite att göra hemma och dels så var det inte så passande. Men grill! Bara att bli inbjuden att grilla ger ju hopp om att våren är på intåg!
Jaha, vad hade jag att säga idag? Ingenting.
Max hade för övrigt allt godkänt på 6 månaders kontrollen. Han har idag också börjat ställa sig upp mot saker så hej och hå, här går det fort minsann! Dags att ta fram lära-gå-vagnen antar jag...
the relief!
Men oh my god, vad jag blev glad nu! Gick in och kollade vår köplats till förskolan för lilleman och den är nr FEM. Hoppet lever med andra ord om att vi slipper ha ångest över att inte få plats. Fem ynka platser kan de väl vaska fram genom omfördelning av barn och nån flyttar och sådär. Det är ju förstås inte hugget i sten ATT han kommer in men han har iaf inte könr 35.... Syskonförtur förstås och det tackar vi för!
Idag blir alltså MAX 6 månader.
Han kan:
KRYPA. än så länge går det inte så fort och inte så långa sträckor men ändå
ÅLA. här går det fort dock, han glider fram som en amerikansk soldat på boot camp
ÄTA MAT. det går sådär och jag är så långsam. Hur gör alla andra människor lixom. Det var likadant med Lovis, vi glömmer bort vissa dagar att ge mat och han har än så länge bara fått typ grönsaksmos. Men nu är jag lite mer peppad att laga mat igen.
GREPPA saker. Och gärna stoppa ALLT, ALLT i munnen
RASERA ett torn av klossar. Det är kul
SKRATTA. typ varje gång han ser storasyster och numera kiknar han av skratt =)
SITTA. det är helt nytt, han har precis börjat sitta en kort stund utan stöd. Men han kan inte sätta sig själv ännu, det blir bara halvt uppe i liggande pose.
Inte vet jag vad han ska kunna vid det här laget, vi ska på läkarbesök på måndag på utvecklingskontroll 6 månader så då får vi se vad han "ska" kunna.
Idag blir alltså MAX 6 månader.
Han kan:
KRYPA. än så länge går det inte så fort och inte så långa sträckor men ändå
ÅLA. här går det fort dock, han glider fram som en amerikansk soldat på boot camp
ÄTA MAT. det går sådär och jag är så långsam. Hur gör alla andra människor lixom. Det var likadant med Lovis, vi glömmer bort vissa dagar att ge mat och han har än så länge bara fått typ grönsaksmos. Men nu är jag lite mer peppad att laga mat igen.
GREPPA saker. Och gärna stoppa ALLT, ALLT i munnen
RASERA ett torn av klossar. Det är kul
SKRATTA. typ varje gång han ser storasyster och numera kiknar han av skratt =)
SITTA. det är helt nytt, han har precis börjat sitta en kort stund utan stöd. Men han kan inte sätta sig själv ännu, det blir bara halvt uppe i liggande pose.
Inte vet jag vad han ska kunna vid det här laget, vi ska på läkarbesök på måndag på utvecklingskontroll 6 månader så då får vi se vad han "ska" kunna.
på't igen bara, vettja!
Jaha, verkar som att en ny sömnlös period vankas....
Min lillskit sover ju alltid dåligt men det är mer eller mindre. Nu har vi haft en period när det har varit mindre dåligt (dock inte helt bra...) och han har sovit lite fasta tider. Senaste dagarna verkar detta som bortblåst så jag inser att nu kommer väl en ny fas då med dålig sömn. Suck.
Jag blir så avundsjuk på alla två-barns-morsor som bara "jamen jag är så tillfreds och lycklig och i harmoni med livet". I mitt liv ser det inte riktigt ut så.
När jag hade ett barn var jag en ganska bra mamma tycker jag om jag får säga det själv. Jag lagade mat som var bra, jag tänkte på vad hon stoppade i sig och jag var lugn och förstående och pedagogisk. Nu bara jaha, ge mig det som går snabbt och lätt och minsta möjliga ansträngning så vi åtminstone får nånting i magen. Och alla goda föresatser om pedagogiska leksaker, stunder och så vidare bara flög sin kos. TV, jajemän! Mc Donalds, jajemän! osv, osv.
Nu känner jag dock att jag måste börja sätta någon slags rutin för hur jag vill att min familj ska vara. Och vad är då viktigt för oss vuxna att våra barn lär sig? Det är ju sånt man kan fundera på och det gör jag just nu.
Det som jag vet att även sambon tycker är viktigt är detta (sånt vi pratat om):
- vi vill vara en familj som rör på sig mycket i naturen
- vi vill vara en familj som tänker på vad vi stoppar i oss och hur
Just nu känns det som en utopi. Hur har vi tänkt, lixom? När ska vi ut och röra på oss? Kl 21 när pappan är hemma? Nja, känner mig inte helt sugen på det.
Det jag tänker är att man kanske inte ska ta på sig för stora projekt. Om man vill förändra sin livsstil så kanske det inte går över en natt, det finns ingen "quick fix". Man får börja med små medel. En sån sak vi har börjat med är att tänka på våra matinköp, vad är det som hamnar i varukorgen? Det här är en jättestor och jobbig grej för mig eftersom jag är inprogrammerad att tänka "billigt, billigt, extrapris, bra att ha, stoppa i frysen och spara". Nu försöker jag att inte handla sånt vi inte behöver (svårt!) och följa en inköpslista. Det kommer att bli både billigare och nyttigare för oss är jag helt övertygad om.
Min lillskit sover ju alltid dåligt men det är mer eller mindre. Nu har vi haft en period när det har varit mindre dåligt (dock inte helt bra...) och han har sovit lite fasta tider. Senaste dagarna verkar detta som bortblåst så jag inser att nu kommer väl en ny fas då med dålig sömn. Suck.
Jag blir så avundsjuk på alla två-barns-morsor som bara "jamen jag är så tillfreds och lycklig och i harmoni med livet". I mitt liv ser det inte riktigt ut så.
När jag hade ett barn var jag en ganska bra mamma tycker jag om jag får säga det själv. Jag lagade mat som var bra, jag tänkte på vad hon stoppade i sig och jag var lugn och förstående och pedagogisk. Nu bara jaha, ge mig det som går snabbt och lätt och minsta möjliga ansträngning så vi åtminstone får nånting i magen. Och alla goda föresatser om pedagogiska leksaker, stunder och så vidare bara flög sin kos. TV, jajemän! Mc Donalds, jajemän! osv, osv.
Nu känner jag dock att jag måste börja sätta någon slags rutin för hur jag vill att min familj ska vara. Och vad är då viktigt för oss vuxna att våra barn lär sig? Det är ju sånt man kan fundera på och det gör jag just nu.
Det som jag vet att även sambon tycker är viktigt är detta (sånt vi pratat om):
- vi vill vara en familj som rör på sig mycket i naturen
- vi vill vara en familj som tänker på vad vi stoppar i oss och hur
Just nu känns det som en utopi. Hur har vi tänkt, lixom? När ska vi ut och röra på oss? Kl 21 när pappan är hemma? Nja, känner mig inte helt sugen på det.
Det jag tänker är att man kanske inte ska ta på sig för stora projekt. Om man vill förändra sin livsstil så kanske det inte går över en natt, det finns ingen "quick fix". Man får börja med små medel. En sån sak vi har börjat med är att tänka på våra matinköp, vad är det som hamnar i varukorgen? Det här är en jättestor och jobbig grej för mig eftersom jag är inprogrammerad att tänka "billigt, billigt, extrapris, bra att ha, stoppa i frysen och spara". Nu försöker jag att inte handla sånt vi inte behöver (svårt!) och följa en inköpslista. Det kommer att bli både billigare och nyttigare för oss är jag helt övertygad om.
