sarposbaby

Jag kommer att gå tillbaka till det där inlägget när jag ska packa väskan... =) Men fortsätt gärna komma med tips hela tiden för jag är så tacksam att ta del av era erfarenheter! Det behöver ju inte vara just om förlossningen, kanske nåt annat som ni tycker att jag ska tänka på...

Igår var jag varit lite orolig för första gången. Jag läste på någon sida att det är många kvinnor som blir det runt vecka 23-25 ungefär för olika saker så det är säkert helt normalt. Men jag har ju känt rörelser i magen de senaste tio dagarna ungefär. Igår kände jag INGENTING på hela dagen. Och så läser jag i tidningen om bebis som föddes i v 24 för att det var på väg att dö, kvinnan som fick gå med sitt döda barn i magen en vecka (som dog i v23 typ) och att 500 barn/år dör efter v 22. Och i natt drömde jag om döda barn fast ändå inte, de levde på nåt sätt. Det hela var väldigt diffust och jag kommer inte ihåg särskilt mycket av drömmen. Men i morse när jag fortfarande inte känt ett enda livstecken försökte jag med telepatisk överföring mana på min baby att den skulle sparka för mammi... Ingenting fortfarande.
Men nu, när jag sitter på jobbet och klockan är typ nio, kände jag äntligen något igen! Hurra, den lever nog fortfarande! =)
På fredag NÄSTA vecka ska vi till barnmorskan igen, jag längtar dit så jag får höra hjärtat och veta att allt är OK.

För övrigt har jag räknat ut min föräldrapenning på försäkringskassan, det var ingen rolig historia. Det kommer bli dyrt det här nästa år känner jag... =( Framför allt eftersom vi ska skaffa bil = typ femtusen i månaden om man har otur.