två veckor och två dagar

för två veckor sen kom vi hem från BB. Det känns som hundra år sen. Nu känns det inte ens som igår längre, det känns bara som att hon funnits här ett tag.
Igår kväll kände jag mig verkligen som en mamma i alla fall. Min lilla skrutta ville inte sova. Hon ville absolut inte sova när jag ville sova. Jag var ganska trött igår efter bilburet besök hos fastern (vilket är sjukt, vad man har för asdåligt tempo egentligen) och ville gå och lägga mig redan vid halv tio. Lyckades hålla mig vaken en stund till men sen var det dags, vid halv elva. Men då tyckte lilla tjejen att det fick vara vakentid. Och hon ville inte sova, inte äta och inte vara glad. Då, när jag vankade omkring med henne i köket och provade sjuttioelva olika ställningar och att ge mat och sjöng och vyssade, kände jag att jag var mamma. Jag försökte trösta mitt lilla barn lixom, då blev det verkligt på nåt sätt. Efter en relativt lång period (ja, lite mer än två timmar) så tog hon tutten och somnade av utmattning typ. Jag somnade också nästan av utmattning på köksstolen. Men vi tog oss till sängen och det gick ju inte att lägga ner henne i babynestet, det fick bli sova nära hela natten. Men efter den vakentiden så sov vi i alla fall gott resten av natten. Nästan så jag ville skita i att gå upp och amma var tredje timme, ville bara sova. Och hon sov ju också.
Jag fattar inte riktigt det här med att amma var tredje timme. Varför? Är det för att amningen ska komma igång så är det ju lämpligt i början men då borde jag ju kunna sluta med det snart för hon äter ju som en häst. Eller är det för att det ska vara preventivt för nya graviditeter, eller för att hon ska få tillräckligt med näring så att magen sköts. Jag ska fråga BVC-tanten på måndag. För om man inte BEHÖVER amma var tredje timme tänker jag genast sluta upp med att ställa klockan och gå upp mitt i natten för att väcka barnet. Om hon sover så varför kan vi inte få fortsätta sova, lixom. Ni vet, jag älskar att sova. Det är lite av en favorithobby jag har och just nu blir det inte mycket av den varan. Alltså, vi sover ju bra när vi sover och vi får ändå sova relativt mycket på en natt. Så det är inte så att man går omkring i en dimma utan att sova men jag skulle vilja sova sammanhängande. Så att man någon gång blir utvilad. I hela kroppen.
En annan sak jag undrar över är det här med napp. När kan man börja med napp? Är det för tidigt när barnet är 16 dagar gammalt? De säger att man ska göra det när amningen är etablerad och BVC-tanten sa nåt om att när barnen kommer ikapp sin födelsevikt så kan man börja försöka med napp om barnet har ett stort sugbehov. Vår lilla skrutt har ju definitivt kommit igång med amningen, det är ju mat hela tiden. Då undrar man ju om hon verkligen behöver äta varje timme eller om det är ett tecken på att sugbehovet är stort? Och om man i så fall ska prova med napp.

Åh, alla dessa frågor.

Hur som helst kan jag berätta att vi provat babysitter med mycket bra resultat. Hon somnade till och med i den idag, det var glädjande. Vi har även provat Babybjörn-sele idag när jag hade tvättstugan själv. Det funkade utmärkt. Jag har ju fått en ERGO med babyinsats som jag ska prova också men den kändes så himla stor och gigantisk så vi tog Babybjörnen idag. Tror jag kommer att använda den tills hon blir en månad eller så och sen gå över till ERGO'n. För Babybjörnen är defintivt inte ergonomisk, så mycket kan man ju säga. Och jag med min rygg ska nog akta mig där.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0