sarposbaby

Igår pratade jag med min kollega och fick en uppdatering på hur saker och ting står till på jobbet. Det var ju lite förändringar i faggorna när jag gick på mammaledighet, min tjänst skulle försvinna och förvandlas till en annan tjänst. Sen skulle eventuellt den tjänsten bli ytterligare en annan tjänst men nu verkar det har stabiliserat sig och vi kan tydligen titulera oss något annat än assistenter men frågan är vad det blev till slut, haha. Nåväl, det ger sig väl. Det känns lite surt att jag kommer att hamna ett år efter de andra men vad gör väl det. Jag får väl "jobba hårt" och se hur pass mkt det lönar sig...

Igår natt var första natten vi inte ställde klockan för amning. Det gick superbra! Jag fick sova fyra timmar i sträck, från tolv till fyra. Sen vaknade vi ungefär varannan timme efter det. I natt blev det inte så lång sammanhållen sömn, som längst vart det nog två och en halv timme men jag har börjat amma liggandes i sängen nu. Då behöver man inte gå upp och man kan somna själv utan att det gör så mkt, eftersom hon också somnar för det mesta. Men ibland måste hon rapas efter maten, då måste man sitta upp och klappa på ryggen/rumpan för att det ska bli bra.
Både igår och idag har hon skött magen ordentligt, efter ett par dagars småduttande. Jag har börjat ge magknipsmassage, tycker att det funkar bra för henne nu med magen efter det. Jag provade att börja äta mina järntabletter igen men man blir ju så hård i magen av det och jag inbillar mig att hon blev det också så det slutade jag med efter ett par dagar. Äter mina vitaminer istället, det är ju lite järn och en massa mineraler och sånt också i.

Just nu sitter min fina familj och sover i soffan. Pappan halvsitter och lillskruttan hänger på hans axel. Båda snusar så sött. =)
Jag har lite svårt för det där med att fatta att vi tre är en familj nu. Det är MIN familj. Det känns stort på något sätt.