Snart dags att jobba...

Idag var sista dagen på Öppna förskolan för min del. Lovis kommer antagligen att gå dit med sin far även i fortsättningen men inte jag. Det kändes faktiskt lite sorgligt! Man har ju ändå lärt känna en del personer och hejar på flera stycken och sådär, även om man inte börjat träffas privat men ändå. Det är ju hela grejen med att gå dit som man kommer sakna.
Då kändes det också mkt mer verkligt att det faktiskt är snart som jag ska jobba. Det är bisarrt! Det ska bli skönt att göra annat och få tänka vuxna tankar och få vara mig själv lite grann. Men jag har nog inte riktigt tänkt på att jag bara kommer träffa henne ca två timmar per dag vilket kommer vara svårt kanske att vänja sig vid. Men men. Och sen är jag ju egentligen inte så sugen på att JOBBA lixom haha, men det kommer nog gå fort att komma in i det igen.
Det är ju ändå dags för förskola så småningom så att inte träffa sitt barn 100% av tiden är oundvikligt vare sig man vill eller inte. Och jag vill jobba, jag vill inte vara hemma med mina barn. Jag tror att barn mår bra av att vara på förskola och interagera med andra vuxna och andra barn, att lära sig att vara en del av gruppen och allt sånt.

Vi får väl återkomma i ärendet och se hur det känns efter att jobbet börjat. =)

Första tiden hemma...

Min vän J har precis kommit hem från BB med sitt förstfödda barn. Jag är så nyfiken på att höra allt! jag minns faktiskt ganska väl hur kaosigt och knasigt allt var men man kommer ju inte ihåg såna här vardagliga saker som att barnet ska äta var tredje timme, att man oroar sig för napp eller inte, man tänker på amning typ jämt, man oroar sig för barnets oregelbunda andning, tycker det är för kallt/för varmt och så vidare. Herregud, man är en liten hönsmamma i början såklart och det kan man ju undra var all den omtanken tog vägen... haha. Nä, men seriöst. Man oroar sig för helt andra saker nu såklart, det har bara tagit annan form.

Min dotter har varit sjuk nu i en vecka och det är inte roligt för någon. Hon är sjuk, vi är oroliga, hon sover inte, vi sover inte. Blä, vilken mardröm. Men nu är hon på bättringsvägen i alla fall.

Min bebis har blivit stor!

lilla skrutt har fyllt ett år! Hurra, hurra, hurra!
Vi firade genom att ha lite kompisar över på själva födelsedagen och sen var familjen här på lördagskvällen och åt middag. Jättekul att se Lovis bli så fascinerad av sina kusiner! Hon gick och gick som om hon aldrig gjort annat, allt för att hänga med kusin O. Gulliga unge!


Lovis 11 februari 2010


Lovis 26 januari 2011

Inte riktigt ett år emellan bilderna men jag har inte laddat upp februari än. =)
Min lilla tjej har blivit stor som sagt....

RSS 2.0