sarposbaby

Jag var sjukt laddad med energi förra veckan efter en fantastisk föreläsning via jobbet. Kändes som att livet låg framför mig och det kändes så sjukt bra. Sen blev jag tyvärr sjuk så då ramlade jag ner lite från allt det där positiva men nu är det bara upp igen som gäller. Jag ska försöka att ta mig tillbaka dit men jag mår lite halvt upp och ner just nu så då är det svårt att fokusera på att tänka positivt.

Lovis är en liten gullunge just nu men har hittat ett nytt (irriterande) ljud som går ut på att gråta långt ner i halsen. För typ ingenting. Hundra gånger om dagen. Det ljudet borrar sig in i skallen på en och till slut blir man lite trött. Men som tur är så är hon världens sötaste också så det väger upp. Har en månad kvar nu som mammaledig och det känns lite konstigt.
Var på jobbet idag och det var intressant, hade möte med nya chefen. Det kändes jättebra faktiskt, vi hade ett givande samtal och det kommer ske mycket nytt det kommande året på min arbetsplats. Han är rätt man på rätt plats just nu och jag hoppas att det kan bli bättre förutsättningar. Bara själva samtalet var av en sort som jag inte haft på hundra år, ett riktigt jobbsamtal mellan chef och anställd. Det kan jag inte ens minnas att jag haft någon gång sen jag blev anställd.

Den här sista månaden ska jag och Lovis bara ha kul har jag bestämt mig för. Vi ska göra roliga utflykter till museer, lekland och parker. Vi ska bada på badhus och fika med kompisarna. Vi ska gå till öppna förskolan (Lovis ÄLSKAR det). Vi ska umgås med alla människor vi gillar. Det kommer bli grymt. Framförallt kommer den här tiden aldrig mer tillbaka så det är lika bra att passa på nu när vi är här. Det är sista gången det bara är hon och jag på detta sätt. Älskade unge, snart blir hon ett år!