uppfostran
Idag på babysimmet pratade vi föräldrar lite grann om uppfostran för våra små. Det började med att vi pratade om att de går, kryper, tar tag i saker och vill utforska allting. Det vi faktiskt alla var överens om var att även om de är så små att de kanske inte förstår så säger vi ifrån när de gör något som vi inte tycker är bra. Alltså, drar Lovis tex mig i håret säger jag "det gör ont på mamma" eller om hon jagar katten säger jag att han kan bli arg. En del föräldrar tycker ju att man ska vänta tills de är typ ett-två år eller kör med den här parollen "de gör ingenting medvetet förrän de är tre". Eh, det är ju verkligen inte sant. Små barn manipulerar sina föräldrar från start, annars skulle inte de överleva. Självklart spelar de på våra känslor även om de inte förstår vidden av det utan det är naturliga instinkter till nästan 100%.
Men det jag tänker är att om man börjar öva på att säga ifrån så lär sig barnet att när mamma/pappa låter så där är hon/han inte glad och jag och fadern får dessutom in rutinen på att säga nej. Det är skitjobbigt ibland och jag förstår människor som inte alls orkar. Självklart ligger ju det värsta framför oss, det kommer komma tusen fighter som kommer vara tusen gånger värre än det vi utsätts för idag. Och jag ska ju inte inbilla mig att jag kommer orka ta fighten varje gång, man får välja sina strider som det så fint heter.
Jag läste någonstans att 80-talisterna fick någon slags disciplinerad frihet-under-ansvar-uppfostran medan 90-talisterna är så curlade att de knappt kan ta ett beslut eller göra någon syssla själv. Pendeln svängde sen igen under 2000-talet till att bli mer hård, att man ska vara en bestämd förälder med hårdare regler osv och att många människor använde sig av olika typer av skam-bestraffningar (typ skämshörn, skämsstol, utvisning, osv). Det stämmer ganska bra in på min omgivning tycker jag. Jag antar att program som nanny har hjälpt till med den utvecklingen.
För min egen del så tror jag inte ett dugg på skäms-taktiken. Man botar kanske beteendet för stunden men inte problemet - om jag gör så här så räcker det med att jag säger förlåt så går det över. Inte att man ska förstå VARFÖR man ska be om förlåtelse. Eller om jag sitter här en stund så vet jag att jag har gjort fel men jag kanske inte förstår varför jag har gjort fel, bara att mamma och pappa är besvikna. Det måste ju vara HEMSKT för barnet. Tänk er själva att om ni har gjort fel på jobbet tex så får ni bära en skamstrut hela dagen så att du ska LÄRA DIG EN LÄXA. Nä fy, det ger jag inte mkt för. Snacka om att skuldbelägga barnet.
För min egen del så hoppas jag att jag kan vara starkare än så och också att jag inte kommer tro att barnet är en liten minivuxen, för det är de inte. Man kan inte utgå ifrån att barn som har tusen miljarder myror i kroppen, livlig fantasi och en lust att utvecklas och utforska världen ska sitta still i soffan som tända ljus och vara fina att se på. Man får ju utgå ifrån barnets situation och inte sin egen.
Men det är ju bara min lilla filosofi. Alla tycker helt klart inte som jag. Och man får göra precis som man själv tycker är bäst. Det är tur att vi är olika.
första advent
Jag har haft lite jobbigt ett tag, varit rastlös och orkeslös, lite nere och apatisk och trött på det mesta. Men nu är jag tillbaka i fin form igen! Nu är det snart jul, jag tinar ikapp med att snön faller. Jag ÄLSKAR jul.
Just nu är det världens bästa tid att vara hemma med barn. Jag har mkt mer tålamod med Lovis, jag tycker det är kul att leka i hennes rum, vi gosar och busar mer nu också. Lovis har blivit en stor tjej, ingen liten bebis längre. Det är superkul! Jag kommer tycka det är så trist att gå till jobbet i lagom tid tills att hon kommer vara kul att hänga med.
Nu ska vi bara köpa vinterskor och en pulka så ska vi kasta oss ut i det vita undret! Jättekul! Hoppas bara Lovis också tycker det, haha.
vattis, gullis, snuttis
Självklart pratar jag också med lite "gullig" röst med Lovis ibland, men det är typ om hon är ledsen och jag ska trösta henne lite eller något sånt eller bara om vi busar. Det verkar dock vara så att folk pratar med sina barn på det här viset HELA TIDEN.
Snart är det julis, det ska bli kulis! =)
Då kommer man nog vara så här glad;
Novemberrusket är här
I vagnen har vi numer fårfällen och en fleecefilt. Har även satt på en sommarfootsack från en annan vagn för att skydda lite för vindar. Lovis har inte provat sin vinteroverall ännu för när det var minusgrader gick vi inte utanför dörren. Istället har hon sin skaloverall och under den sätter vi kofta om det inte är jättekallt och när graderna kryper neråt får hon ha fleecebyxor och fleecetröja. Hittills har det funkat bra men jag tror att det är dags att investera i en riktig gosig åkpåse. Vi har en åkpåse men det är inga hål i den så det går inte att spänna fast henne om hon ska ha den. Det får bli till nästa vagn, när hon är större och förhoppningsvis inte ålar omkring lika mkt.
I helgen som gick hade vi pappan hemma hela tiden, det var hans lediga helg. Då passade vi på att göra i ordning här hemma och försöka få fint. Det gick faktiskt superbra måste jag säga!
Lovis har nu fått sitt eget rum!! Hittills har nätterna gått över förväntan måste jag säga. Det var någon natt som hon vaknade 3-4 gånger men oftast vaknar hon en gång och sen på morgonen igen vid sju typ. Och jag och fadern sover så sjukt bra nu, tror att vi blev lite störda av henne "omedvetet" när hon rörde sig, bökade, snarkade till och sådär. Nu när vi inte hör hennes små läten så sover vi mycket bättre. Och säkert hon också. Vi använder oss av babyvakten så när hon vaknar och låter så hör vi henne och kan gå till henne.
NU ska vi bara inreda. Än så länge har vi en leksakslåda med alla hårda leksaker och en kuddhörna där mjukisdjuren också bor. =)
Så passande att det kommer en julafton snart! Då kan man önska sig saker till hennes rum, exempelvis ett golvpussel (mjukt), förvaring, stora kuddar och sånt.
Försöker komma ikapp livet
Tyvärr har det här med eget rum också fått vänta eftersom det är Lovis rum som är lite av ett förråd. Men vi ska försöka få undan grejer imorgon när pappan är ledig så att vi kan städa ur och fixa i ordning. Sen måste vi köpa lite förvaring och sånt på IKEA. Fast när jag tänker efter så har vi inte så mkt att förvara, haha. Hon har än så länge inte särskilt mkt leksaker. Vi tar sånt vi har hemma, typ pastaslev, ballongvisp och plastburkar. Det funkar än så länge.
Vad gäller Lovis så har det nog hänt massor som inte är dokumenterat här. Jag tycker att plötsligt så är hon ett litet barn och ingen bäbis längre.
Hon står stadigt och sätter sig ner själv och har börjat gå runt möblerna mycket försiktigt. Hon är inte helt förtjust i att gå omkring med hjälp av oss, hon sätter sig för det mesta ner. Så hon kommer nog inte att gå än på ett tag, hon är så nöjd med att krypa omkring.
Lovis älskar att busa med katten, det är dock inte lika positivt från kattens sida men han är än så länge väldigt tålmodig.
Hon gillar att leka med andra barn men är ganska så hårdhänt.
Klossar och sånt förstår hon inte ännu vad man ska göra med men hon smakar glatt på de och raserar tornen som vi bygger.
Att leka kurragömma är jättekul. Mamma eller pappa går och gömmer sig och Lovis kryper huset runt för att hitta oss och skrattar hysteriskt när hon ser oss.
I övrigt försöker vi gå ut en liten stund varje dag även om det är kallt. Det blir dubbel effekt: jag får motion och barnet får frisk luft =)
