Ont i huvudet

Åh jag är så trött hela tiden just nu. Undrar om jag har järnbrist?
Mitt godissug har ju dessvärre inte trappats ner men jag föråt mig nästan innan påsk med tanke på allt godis som kom till kontoret som jag inte kunde hålla mig ifrån. Men nu i påskhelgen har jag faktiskt hållt mig godisfri, det ni! Trots påskägg och andra frestelser.
Påsken var fin. Vi var hemma och gjorde ingenting på dagarna och var bortbjudna på kvällarna, mycket trevligt.

Nu går jag snart in i v 17! Galet, var har veckorna tagit vägen??


nummer två alltså

det är verkligen skillnad på att vara gravid denna gången jämfört med förra gången. Jag har typ ingen koll på vad jag äter, jag har ingen större koll på i vilken vecka jag är i (fast det är rätt enkelt att hålla reda på eftersom jag går in i samma vecka som det är vecka på året...), bebisens tillväxt och allt sånt.
Sen är det otrevliga saker som dålig hy, fettigt hår, sötsug och fet mage som gör att man tappar sugen lite grann. När man äntligen gått ner några kilo i vikt så börjar det om igen! Men men, vi får väl hoppas att det kommer gå lika bra att gå ner med nästa. Det handlar ju promenader, promenader, promenader. Samt lite amning på det. Hoppas det går bra med tuttarna även denna gång, det ska man ju inte ta för givet.
Dock kommer det ju bli vinter under denna bebis första halvår så promenaderna kanske inte kommer bli lika långa och frekventa som det blev med Lovis (då det blev vår). Snöstorm och minusgrader är ju inte alltid så lockande lixom.

En del människor börjar fråga såna här praktiska saker som hur gör ni med vagn, säng, etc. och det kanske vi borde börja fundera på men det är ju ett tag kvar trots allt så vi får väl se hur det blir med det.

I övrigt mår jag bra! Jag har inget illamående och inte särskilt ont. Ibland känner jag lite molande värk i ryggslutet och i huvudet men det är helt OK. Jag har ju börjat på gravidyoga också denna gång, till skillnad från förra gången. Det är super! Men jösses vad stel jag är i kroppen. När man står där och sträcker ut sin kropp och det knakar, sträcks så känns det ordentligt.

jag är tillbaka!

jag har inte kunnat skriva på flera veckor för jag har gått och burit på en hemlighet och haft huvudet fullt av tankar på detta och inte velat lufta här. Nu läser nog ingen här längre eftersom jag slutat uppdatera men jag ville inte chansa. Jag bär fortfarande på nåt men nu är det ingen hemlighet längre - det är en bebis.

Nå, det första folk säger när nya bebisen kommer på tal är "vad snabbt det gick!" och det har de väl förstås rätt i. Det gick väldigt mycket fortare än vi hade tänkt i vilket fall. Det finns säkert många bra anledningar till att få barn tätt, precis som det finns lika många bra anledningar att vänta. Det enda man kan säga säkert är att barn inte kan planeras.... ibland tar det längre tid än man kanske hade velat och ibland går det fortare än man hade tänkt.

Men nu är jag hur som helst tillbaka! Nu blir det nya uppdateringar om mammaliv, bebisliv, vardag och så vidare. Förra gången startade jag ju bloggen i hemlighet men det var ju svårt denna gången...

RSS 2.0